Förnuft och känsla

Jag brukar läsa Trollhares blogg, och jag hittade ett lysande inlägg helt nyligen. Det handlade om socialbedragare, och det är inte folk som lurar till sig socialbidrag utan vi socialbedragare  låtsas förstå det sociala spelet bättre än vad vi egentligen gör. Inlägget finns här.  http://trollhare.wordpress.com/2010/01/30/dagens-ord-socialbedragare/   Tyckte det var så bra så det förtjänade ett omnämnande.

Annars har helgen snart passerat. Igen. Inledde med fest i Varberga och det var hur kul som helst, jag var rädd jag skulle ha det jobbigt när det var mycket folk jag inte kände, men det var inga problem för det var skönt folk där. Vi satt och körde singstar tills klockan var efter fem på morgonen några stycken, sen hamnade vi på rad i den (som tur var ) stora sängen. Men lagom till sovdags så kände jag att paniken började komma igen. Åh vad trött jag börjar bli på det nu, jag vill inte ha dem där känslorna. Jag tog på mig skor och jacka och gick ut en sväng för att lugna ner mig, det var svinkallt ute annars hade jag nog knallat hemåt. Tog med mig nycklarna för säkerhets skull. Gick runt en sväng och sen ut till busshållplatsen. Där kom det en karl som började snacka med mig. Han frågade om jag inte visste att bussarna hade slutet gå för några timmar sen och jo det visste jag ju. Då frågade han vad jag gjorde där och då sa jag att jag kände för att ställa mig på vägen framför en bil. Han tyckte det var en dum idé sen så pratade vi lite till sen följde han med mig in på gården dit jag skulle, sen gick jag in. Stod en stund i trappen innan jag gick in och la mig i sängen och somnade. Nu hade jag väl inte tänkt hoppa framför en bil men det kändes som om jag skulle vilja det, och det är skillnad. Det kändes som om panikattacken kom helt oväntat och det trodde jag också men när jag fått tid och fundera över saken så här i efterhand så var det inte bara så. Jag är arg på mig själv över att jag reagerade som jag gjorde, men det kan jag ju inte göra något åt så här i efterhand. Ens känslor kan man inte styra, så är det ju. Även om förnuftet säger annat.

Kände mig inte allt för uppåt efter det men lyckades hålla mig och ta det lugnt, sköt bort tankarna ett tag och var social istället. Men idag så kom dem ju tillbaka, och det visste jag ju. Nå´n gång ska dem komma, lika bra att ta tjuren vid hornen, ungefär. Så idag vaknade jag och mådde inte allt för bra, ångest och oro i hela kroppen. Det har släppt så gott som helt nu och jag kan tänka rationelt igen, men det är jobbigt ändå. Tar så mycket energi som man kan lägga på vettigare saker. Skulle tvättat idag men orkade inte, klarade inte av att gå ut just då. Kampen mellan mitt förnuft och mina känslor tog all energi. Mina känslor sa att det finns knappt nå´n som bryr sig om mig (mer än ett fåtal personer) men desto fler jag känner bara utnyttjar mig och använder mig som en slit och släng- produkt, jag duger ett tag sen skiter man i mig. Och det är ju då personer som självmant bjuder hem mig till sig och som självmant vill umgås med mig, så jag får det inte att gå ihop. Rent logiskt så går ju inte det ihop alls, för hur kan man avsky mig och inte vilja ha med mig att göra om man själv vill umgås med mig? Det funkar liksom inte. Men när ångesten sätter in så fungerar inte förnuftet, det vet jag ju. Så jag lade mig i badet och försökte få mitt förnuft att ta över, det gick väl sådär men nu har jag tydligen börjat lyssna på förnuftet igen för nu mår jag bättre. Och det som fick mig att må illa när vi skulle sova efter festen skiter jag fullständigt i, eller jag försöker iallafall.

Efteråt så har jag kommit fram till två saker jag har lovat mig själv och som jag ska försöka hålla bättre i fortsättningen, jag har väl försökt tidigare men inte lyckats riktigt. Jag ska försöka bli bättre på att tänka på mig, jag måste tillåta mig att vara mer ego. Det låter illa kanske men jag måste tänka på mig själv, har börjat säga till ibland när jag faktiskt inte vill/orkar ställa upp / hälsa på/ eller vad det nu är. Jag måste få vara ensam ibland, få ta vara på mig själv. Även om jag sitter och glor in i väggen. Men å andra sidan så är det ju inte alltid jag vill det heller. Fast så s ocial som jag varit sen jag blev singel sist har jag inte varit på länge, och det är ju roligt iaf.

Det andra är att jag ska tillåta mig själv att må bra och jag ska försöka allt vad jag kan för att göra det. Det här som kommit sista tiden gillar jag inte. Jag har funderat på att öka min medicinering igen men samtidigt så löser det inga problem, men kanske kan få mig att må bättre och slippa dem här riktiga dalarna iallafall. Men vi får se. Jag vet inte riktigt än.

Kort vecka nu, arbetsplatsträff på torsdag iofs men då får vi ju gå tidigare och åka till aspholmen, sen är jag ledig på fredag för eb-maran. Nu kommer jag iofs inte iväg så tidigt som det var tänkt för den jag ska ha med mig fick inte ledigt men då får jag ju vila ut mig och ta en sovmorgon, och det är inte fel. Sova gillar jag.


Prosit

Höll mig hemma från jobbet idag, vaknade och kände att jag mådde alldeles åt helsike så då var det bara att ringa och sjukanmäla sig. Inte för att jag tycker om att vara sjuk och hemma från jobbet, men ibland så är det tyvärr bättre att vara hemma. Kände igår att det nog var på väg för min förkylning hade blivit värre och jag orkade inte göra mer än att lägga mig ner och bläddra mellan mina tv-kanaler igår innan jag somnade, och det gjorde jag rätt så tidigt. Då hade det inte ens varit en tung dag på jobbet. Idag hade jag lite feber och kunde knappt andas när jag vaknade. Känner mig piggare nu på kvällen efter en dags vila men inte tillräckligt för att orka gå och jobba imorgon, bättre bli friskare och piggare först så jag inte åker på ett bakslag igen. Men imorgon ska jag iallafall försöka fixa lite saker som ska ordnas, iofs inte så betungande men ändå. Lite pappersarbete som ska färdigställas för klubbens räkning bl.a.

Sov länge idag och har ju vilat så inte konstigt att jag är uppe nu, men sån blir jag när jag är sjuk eller dålig, jag sover länge länge, men snart hägrar sängen.

Vet fortfarande inte om jag ska spela golf i helgen, det vore en bra träning inför eb-maran helgen efter, å andra sidan så kan jag ju dem banorna hyfsat och borde klara mig på träning under fredagen. Dessutom så blir det flera helger på raken för helgen efter är det seriespel i stråhallen, iofs vet jag ju inte om jag blir uttagen än men chansen finns ju, har spelat alla hittills, jag vill gärna spela det också, och jag gick ju hyfsat i helgen som var (hyfsat totalt sett, då jag gick sämre på lördagen och riktigt bra på söndagen). Med tanke på att jag inte är frisk nu så borde vila vara det mest kloka alternativet i helgen, roligt kan jag ha ändå. Är ju bjuden på fest på fredag till att börja med och dit vill jag ju gå.

Får väl se vad som händer helt enkelt.


Premiären avklarad

Då var seriespelet i munktell, e-tuna, avklarat för i år och därmed har jag avklarat premiären i förstalaget. Nu ser det iofs ut som om att vi bara kommer att ha ett lag ute i år men ändå. Jag var där i fredags redan och tränade med en klubbkompis, eftersom det var spel direkt på lördag morgon. Då gick det bra, inga kanonresultat men stabila helt godkända resultat (runt 40 i snitt) för mig på dem banorna. Så är det dags på lördag, jag knallar ut och drar in ett 45-varv,det kändes inte så vidare bra och jag var inte nöjd heller, men jag var ju inte sämst i laget tyvärr. Vi förlorade matchen med fem slag så det var ju trist eftersom flera underpreserade. Jag går ut igen och går in två slag sämre, sen fick jag bara spela en match till under resten av dan och då gick jag lika illa.

Sen var det söndag, och tre matcher kvar för oss. Jag börjar som coach men blev inbytt på bana 3, och efter det gick jag 1 borta in i mål så det var ju verkligen skillnad mot gårdagen. Matchen efter knallade jag in på 34 och därefter på 37, så jag gjorde verkligen en uppryckning idag. Det var så skönt, idag kände jag igen mig betydligt mer från där jag var i slutet på sommaren, jag kände att jag hade kontroll över slagen och lättare att korrigera när jag missade, och jag tyckte att jag visade att de var inte helt fel ute när de tog ut mig heller och det var så skönt. Totalt fick jag ett snitt på 41,3 och det är godkänt för mig på dem banorna tycker jag.

Vi kom fyra med vårat lag och det är väl också fullt godkänt, även om speciellt första matchen under lördagen var en snöplig förlust när så många av oss underpresterade.

Har haft en väldigt bra helg, även om jag känner av ryggen och har dragit på mig en förkylning. Passade på att vara nere i relaxen varje kväll på hotellet och sitta i bubbelpoolen. Igår var jag inte ensam om den ide´n, utan poolen var full av mer eller mindre galna bangolfare som satt ett bra tag och drack en del (lätt)öl, en del av den hamnade nog i vattnet också... Tydligen så hade de senare fått stänga av poolen för ph-värdet i den var helt åt helsike, och inte undra på det kanske....

Nu är jag trött som en gnu, halvsov förut innan telefonen ringde. Nu väntar jag på att maten till min matlåda ska bli klar sen ska jag sova, behöver det när jag ska jobba imorgon. Har iofs sovit mer och bättre än vad jag gjort under många tävlingar, men nu har det varit flera nätter och långa dagar, speciellt under lördagen även om jag fick stå över två och vara coach då.

Verkligen så himla skönt att få ett bra avslut på helgenför egen del och känna att man kan prestera bra igen. Verkligen skönt.

Nästan lika skönt som att snart få lägga sig i min säng i ett svalt sovrum och sova.





Ibland så

Ibland händer det att man möter människor som tar mer än dem ger, energitjuvar ni vet. Ikväll så exploderade en ilska som jag hade byggt upp inom mig under en tid och jag sa till om hur jag kände. Vissa varningsklockor har börjat ringa och då har jag lärt mig att lyssna på dem, även om det ibland kan bli för sent. Men visst, så kan det vara. Just nu vet jag varken vad jag ska tycka eller tänka men jag behöver komma ifrån en tid och inte ha så mycket kontakt med en viss person så mycket känner jag, för jag behöver reda ut mina egna tankar. Men att höra saker bakom ryggen är aldrig roligt.

Ikväll var jag på dåligt humör och arg, jag hade dessutom rejält ont i kroppen. Jag tog mig till slut i i snömodden och körde omkring för att rensa tankarna och sen hamnade jag på en soffa med en kaffekopp i handen, och det var precis vad jag behövde. Även om det blev sent,men hade nog inte kunnat sova ändå.

Men nu ska jag det.

God natt

Inte som det var tänkt

Den här helgen skulle ägnas åt egentid och vila, förutom seriespelet igår i karlskoga då. Men det bidde inte så, men å andra sidan så gör det inget för jag hade riktigt trevligt ändå. Men efter en tuff vecka så hade jag tänkt mig något annat. En person på jobbet hade förstört ett golv med maskin, vilket innebar att den jag jobbar med fick rycka in och ta hand om det tillsammans med den som hade ställt till det, sen fick jag arbeta själv under tiden. Suck. Men sånt kan ju hända.

I fredags så hände en sak som gjorde att jag reagerade på ett sätt som jag inte gillade alls. Jag hade varit över hos några vänner, kom hem och kände mig lite smått nere och på dåligt humör. Då händer en sak som fick mig att reagera starkt och på ett inte allt för roligt sätt, rejäla panikattacker en efter en. Jag satt och hyperventilerade och hade mig, riktigt roligt. Jag vet inte varför jag reagerade som jag gjorde, men mer bekymmer ovanpå att jag redan mådde uruselt fick väl bägaren att rinna över. Jag blir orolig för sista tiden har jag vid en del problem inte reagerat rationellt utan fått panik istället, men däremellan så mår jag bra. Känns inte bra, om en jobbig situation så vill jag ju kunna ta itu med den direkt´och inte vänta tills paniken lagt sig. Efter paniken så var jag upprörd och förbannad och kunde inte sova så då satt jag och pratade med vänner på msn ett tag istället. Trots att jag skulle upp tidigt på seriespel, men som sagt, kan man inte sova så kan man inte.

Seriespelet gick hyfsat, 3 poäng åt laget, inga kanonvarv för min del men 3 godkända och ett riktigt dåligt, men då var jag så trött så det fanns knappt koncentration. Presterade 38,36,36,46. Efter det åkte jag hem och vilade, sov en stund på sängen. Sen på kvällen så ringde en vän och ville att jag skulle komma dit han var på fest och det funkar väl tänkte jag så jag bytte om och klädde på mig och gick det, var inte så långt bort,det tar ca en kvart att gå. Där hade jag riktigt kul, sen åkte vi vidare några stycken och satt och glodde på tv och snackade skit, sen fick jag dela madrass med en till på en 80 -madrass, det var rätt så kass. Ja inte att dela madrass då men det var trångt, vi som då gillar att sjunga och redan snöat in på Robert Broberg gjorde en egen version av hans " gummimadrass".

Ska helgen summeras så har den väl överlag varit inte så full av sömn men rolig.

Så.


Summering av helgen

Då var den här helgen och den här veckan över. Helgen kunde ju ha avslutats bättre, men men, får väl ta en sak i taget. Var i e-tuna för att träna igår med seriespelslaget. Först när vi bara gick och slog så känndes det hur bra som helst och det var inte mycket miss, men sen skulle det föras protokoll och då gick det åt skogen två varv varv tre. Men jag tyckte att det mest var slarv och sen så var det några banor som jag har problem med som jag vet att jag behöver jobba på, och det ska jag göra också. sen är jag ju otränad men det ska jag ändra på innan seriespelet, det kan jag lova. Nästa helg är det seriespel i karlskoga också och jag är uttagen dit med, och ska göra mitt bästa där. ska dit på onsdag tänkte jag och köra kvällstävlingen, så man kommer in i det lite på dem banorna för det var ju ett tag sedan jag var där och det är ju den enda och bästa träningen jag kan få innan lördag.

Igår kväll kände jag mig otroligt rastlös och ensam, ville verkligen inte sitta ensam. Jag skrev det på facebook och fick inte mindre än tre inbjudningar från tre olika oersoner att hitta på nåt. Jag åkte över till en vän i Varberga och satt och glodde på tv och snackade skit och hade allmänt trevligt ett tag. Sen kom jag hem, fastnade en stund framför datorn och somnade sen. Låg och sms:ade med en vän en kort stund efter jag lagt mig i sängen, men det sista jag skulle svara på hann jag aldrig för jag somnade. Vaknade med mobilen bredvid mig och uppslagen på "svara". Tror jag var trött...

När jag vaknade så kände jag mig konstig, men jag lyckades somna om. När jag sen väl gick upp så mådde jag inte alls bra men jag lyckades kravla mig upp ur sängen. Väl uppe så började ångesten sätta in och när jag ätit frukost så slog den i med full kraft. Jag satt framför datorn och pratade med folk och plötsligt så började jag hyperventilera och gråta och mådde verkligen inte bra. Som tur var så hade jag bra folk som jag pratade med som fick mig på bättre humör, på olika sätt. Men på några timmar hann jag med att få tre panikattacker, men den sista var den mildaste. Till slut så kände jag iaf. att jag mådde så pass bra att jag orkade ta mig upp och ut, så jag åkte iväg och hjälpte en vän med en sak. Sen så mådde jag väl inte bra men heller inte så dåligt som jag gjorde på morgonen. Jag blev verkligen rädd för mig själv men jag försöker glömma det och inte tänka så mycket, det har väl blivit för mycket av allt kanske,igen,  så hade jag lite bekymmer idag men det löste sig tillslut. Orkade dock med att köra några maskiner välbehövlig tvätt. Just tvätt har jag haft svårt att hitta nya rutiner för, jag har ju tvättat förut jämt på en tid som inte går nu för jag jobbar då, och då blir det si och så men jag ska försöka köra stenhårt med att få in det nu.

Så det var den helgen det. Bara att lägga till handlingarna och gå vidare, och försöka genomleva ytterligare en arbetsvecka. Inga röda dagar nu, utan bara att köra på. Hej och hå.

Change of planes

Hade tänkt ägna min lediga dag åt bangolf. Åka till munktell och träna, förvisso så har vi lagträning i helgen och dit ska jag ju om inget alldeles oförutsett inträffar (som att jag skulle halka och bryta mig). Men jag har inte kunnat träna på ett tag och eftersom jag nu är uttagen i förstalaget så vill jag verkligen träna mer, dessutom så har jag velat träna och spela mer än vad jag har kunnat eller orkat. Båda topp 12-tävlingarna har jag varit upptagen, andra topp tio hade jag inte råd att åka och andra strå-åttan var jag inte frisk. Kvällstävlingarna kan jag åka på men jag jobbar ju så ska man upp tidigt dagen därpå och kommer hem sent och får lite sömn. För även om jag kanske inte är hemma allt för sent så tar det ett tag för mig att varva ner såpass att jag kan sova, hur trött jag än är. Jag har verkligen kännt sug efter att spela, speciellt den sista tiden när mina största problem har löst sig. Så tänkte jag att idag, då ska jag åka. Så vaknar man, håller på att bli ännu mer förkyld men det värsta är värken. Har inte haft känning av den där ryggvärken på evigheter,men igår började det komma och idag var det kvar,men axlarna är värst. Inte haft ont där heller på ett bra tag men så nu idag. Typiskt. Dessutom så sov jag länge och tog piller sent och vad händer då? Jo,det har vi ältat förut. Snurrelisnurr i min skalle. Så jag tror min kropp mår bäst av att vila så får jag satsa på lördag som sagt när det är gemensam träning. Men så typiskt när man väl är ledig och hela kroppen skriker bangolf, det var verkligen länge sen sist.

Nåväl, får väl nöja mig med att det är spel på lördag. och sen så dröjer det inte lång tid innan seriespelet och sedan eb-maran. Skulle inte vara några problem få ledigt fredagarna innan båda tävlingarna som tur var.Sen hoppas jag ju att jag kan få en plats med i laget på tjejfemman i år med. Det var så himla roligt förra året, men man ska aldrig ta något för givet,finns många duktiga damer i distriktet. Nu kan jag ju inte vara med på tjejträffen i år heller för det krockar med eb-maran. Men men, längtar ill utomhussäsongen!

Nytt år -nya möjligheter

Så var det nytt år igen och dags att se framåt. Eller bakåt. Eller så fortsätter man som vanligt. Förra året kom det väl en stor brytpunkt för mig iallafall och det var när jag blev singel igen, först så trodde jag väl att jag skulle gå under och det gjorde jag väl i ca 2 dagar, men sen så kämpade jag mig upp till ytan igen. Tur var väl att jag hade bilen och att det var bra väder, jag höll mig medvetet sysselsatt för att jag inte skulle gå under isen helt. Jag åkte ut, jag träffade folk, jag hörde av mig till mina vänner, jag var mycket på golfen, ja, jag gjorde vad jag kunde för att hålla mig sysselsatt helt enkelt. På sikt så tror jag att det var väldigt bra för mig, jag har fått stå på egna ben igen och lösa alla mina problem själv, från krånglande bilar till krånglande ekonomi till vardagliga saker som städning och allting annat. Jag känner mig starkare och mår bättre än vad jag har gjort på länge, såväl psykiskt som fysiskt. Efter att ha klarat av den värsta krisen så fick jag ta itu med min ekonomiska situation och det tog sitt tag men jag kom segrande ur den striden också. Hade det varit för några år sedan hade jag brutit ihop för mindre men nu kämpade jag på, så det är verkligen en annan person som sitter här idag än det var då. Jag har nu varit singel i ca ett halvår och jag trivs med det, även om min åldersnoja håller i sig. Tur att man fortfarande fyller 30 minus i år, ha ha.

Utöver detta så har det ju verkligen hänt saker för mig under året på arbetsfronten. Jag är ju fortfarande arbetslös men har under det här året haft mitt mest aktiva liv som sådan sedan jag blev arbetslös för några år sedan. Först miljövårdscentrum sen nu på DHL. Miljövårdscentrum var ju ingen höjdare direkt, jag mådde verkligen inte bra där, speciellt inte när jag skulle vara ute i trädgården och så, men jag fick iallafall papper på det där det tsod att jag inte klarade av det så det var ju bra det iallafall. Där jag är nu däremot stortrivs jag ju, och jag känner att jag klarar av det och kan och får ta ansvar och jag känner och ser att de litar på mig och räknar med mig.

Utöver detta så har jag ju lyckats med att gå ner en hel del i vikt och det är ju inte fy skam, omkring 17 kilo sist jag tittade och det är en månad sen. Det planerar jag att fortsätta med.

Nästa år då? Eller det år vi precis har inlett ska man kanske säga. Ja, det skulle ju bli mitt och M:s år så det hoppas jag. Ett jobb vore inte fel. Och även om jag trivs som singel så vore det kul att träffa någon men det blir vad det blir med det. Känner mig inte desperat utan tar det lugnt så får det bli vad det blir. Som sagt åldernoja ja det har jag, det får jag väl stå för, men det blir inte bättre av att jag går och mår superdåligt över det och tänker på det hela tiden. Det ska nog lösa sig för mig med så småningom. Det skulle ju bli mitt år så då ska det väl hända bra saker hoppas jag, eller hur?

Jag tänker iallafall fortsätta på den inslagna vägen så får vi se vad som händer. Jag trivs med mitt liv just nu iallafall. Det kommer man rätt så långt med. Visst kan det alltid bli bättre men jag är nöjd för det jag har för tillfället. Bra med vänner och så vidare. Sen har man alltid sina toppar och dalar, vissa dagar känner man sig gladare än andra men så är det ju för alla. Bara det inte kom mer snö nu så vore man ju riktigt nöjd. Lite trött på att skrapa bort snö från bilen när det redan ligger så mycket snö ute.

Ja ja. Det blir väl en vår någon gång så man kan svina klubban utomhus också. Och appropå att svinga klubban så blev jag uttagen till seriespelet i e-tuna i januari, riktigt roligt. Det ska jag försöka satsa på och träna inför. Känner ju att jag är otränad men ska försöka ändra på det. Gemensam träning innan är det och det är ju bra det. Riktigt kul eftersom det är första gången jag får vara med i förstalaget. Det har jag ju kämpat för så glad blev jag. Bra sätt att inleda det nya året med, hoppas att jag får fler positiva nyheter under året som sagt.

Heja mig. och alla andra trevliga.

RSS 2.0