Good and bad

I helgen som var var det DM. Som min säsong varit (usel) så hade jag inte haft några förhoppningar om medalj, även om det kändes riktigt bra helgen innan. Träningen gick sådär, lite för högt för vad jag önskade men träning är ju träning. Uppladdningen inför individuella spelet på lördagen med grillning och vin med klubbkamraterna vid klipporna var dock fantastisk. Riktigt kul , och fick mindre ont av att sitta så än på en stol för ute kan jag slänga upp högerbenet bakom mig och luta mig bakåt. Då trycker det inte på på samma sätt och min ischias blir bättre för en stund. Fredagskvällen avslutades med ett bad för de som vågade. Fast det hade hunnit bli mörkt så en stod på stranden med en lampa.

På lördagen gick jag ut och knallade in efter första varvet på en delad förstaplacering på 39. Något chockad över hur det gick till gick jag ut i ledarboll med bl.a min goda golfkompis. Hon hade samma resultat som jag och hon lyckades gå ännu bättre. Tjejen jag hållt som favorit innan tävlingen hade det tungt första varvet men spurtade ikapp med ett snyggt blåvarv (29). Min kompis gick dock bra nu med, och jag knagglade mig framåt. Inte lika bra som de men inte heller dåligt. Till slut kom jag in som trea, och var ändå helnöjd för jag hade lyckats hålla undan från tjejen som låg tvåa och som plockade på mig, och jag hade överträffat mina förväntningar med råge. Att vi även tog tremannaguld i damer var kul. Fick även många fler medaljer till klubben, så det var kul.

Söndagen gick inte lika bra för vår klubb, en medalj till ett par i mixen men i sjumanna nådde vi inte ända fram. Jag var med och även om jag hade väldigt ojämnt spel bitvis så lyckades jag bita ihop och få ner resultaten. Till slut hade jag ett slag mer per varv än under lördagen (39, 39 och 40, 40) . Jag är nöjd trots allt, lyckades med att inte pressa mig för hårt utan fokusera på spelet.  Ja, helgen var fantastisk. Det enda som var riktigt jobbigt var att jag på lördagskvällen fick åka in till stan på kvällen och hämta en vän som hade behövt åka in med ambulans. Nu gick det bra, men det var riktigt obehagligt. Men med tanke på den berörda så tänker jag inte gå in på detaljer, de som var där vet vad som hände.

Nu har semestern tagit slut och jag har börjat jobba igen. Går väl helt okej förutom att det är en sk. hell week för mig. Dvs. att det är den veckan när de andra två har ledigt torsdag, fredag för de har jobbat helg. Att min chef varit tvungen att sätta alla ordinarie på samma  helg så att de ska vara lediga samtidigt, när det jämt är kaos när de ska vara lediga kan jag inte förstå. I stort sett varena ång har det varit kaos och jag har mått oerhört dåligt. Jag, som med mitt funktionshinder, har väldigt svårt för stress (oerhört stresskänslig) har inte haft det så roligt. Antagligen kommer någon vettig, men då har han inte haft tid att stanna så länge så jag har fått överanstränga mig med ryggen iallafall (stå böjd/sträckt över låga badkar som ska dammas ) . Eller så kom någon som knappt hjälper till alls och gick hem ( "mådde dåligt") så jag fick ringa runt efter någon som kunde hopp in (för självklart var min chef ledig och den som jobbade för han hade ingen koll  ) och jag fick ändå springa benen av mig. Eller så har jag haft någon som inte går att släppa själv eller som inte kan köra alla maskiner , vilket resulterat i att jag måste köra dem trots att jag får svinont av att sitta en längre stund i den vinkeln. Dessutom så hinner man inte gå hand i hand om man är två alla dagar, så någon som kan stället /går att lita på är ett måste.

Nu fick jag beskedet att jag kommer jobba med en som dels inte kan alla maskiner och dels inte går att släppa själv. Jag har jobbat med han på helgen några gånger men då är det annorlunda för då är det så lite att göra att man kan hjälpas åt med allt. Nu kände jag hur stressen bara väljde över mig som en stor våg och jag bröt ihop. Nu är jag inte riktigt i  balans med tanke på allt som hänt sista tiden ( begravde min morfar, ryggen mm ) så reaktionen var nog starkare än normalt, men faktum kvarstår. Jag klarar inte för mycket stress. Ibland är det ofrånkomligt att det blir mycket att göra på ett jobb men nu har det schemalagts, så fort de är lediga varannan vecka så är det kört för mig. Dessutom bara kände jag hur ont i ryggen jag skulle få, och att hela helgen skulle bli förstörd pga. av det. Sen kunde jag knappt sova inatt pga. värk och oro i kroppen. Resultatet blev att jag fick ta banktimmar och gå hem två timmar tidigare idag. Jag sa till chefen som det var, jag orkar inte. Sen att det inte finns folk är inte mitt bekymmer (fast det kommer ju bli det i slutändan ). Men jag tänker inte vara så lojal mot jobbet att det går ut över min hälsa, det räckte med hur det var när vi började där ute med vad jag fick stå ut med. Jag är inte på det klara med om jag ska jobba resten av veckan heller. Hepp. Men annars vet jag att jag kommer få lida efteråt, och det blir tveksamt om jag orkar jobba på måndag, eller ens på fredag.

Så roligt man kan ha det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0